Key Points
- Program xov xwm hnub zwj Hnub (Sunday) news program 28.08.2022
- 5 lub tswv yim pab koj thov se
- Txhua yam tsim nyog koj paub txog cov kev thov se ntawm Australia
- Tej nyiaj nuj nqes qes los ntiav kawm qib siab ntawm Australia (HECS HELP)
1.1) Fran Bailey uas yog tus nom tswj dej num ntoj ncig rau tus tsoom fwv Howard dhau los tau liam tias nws tsis muaj kev ntseeg siab rau Australia tus qub thawj pwm tsav Scott Morrison thiaj muab nws rho tawm tsis pub ua tus coj lub koom haum Tourism Australia yav dhau los. Kuj yog tej yam nws ceeb loj kawg uas Scott Morrison tseem sib tw yeej los ua tus thawj pwm tsav xyoo 2018 dhau los. Txawm li cas los nws kuj tau swb cov kev xaiv tsoom fwv teb chaws thaum ntxov xyoo 2022 no lawm. Tab sis Ms Bailey xav kom Mr Morrison tawm tsis txhob ua nom ntxiv hauv tsev tsoom fwv vim lub caij nws ua nom ntawd ces muaj ntau yam tsis zoo. Tab sis Mr Morrison kuj tsis teb Ms Bailey cov lus iab liam no dab tsi li.
1.2) Ukraine tus President Volodymyr Zelenskyy tau los qhuas txog Ukraine cov tub rog nruab ntug uas muaj peev xwm los tawm tsam nrog Russia cov kev nam nias nws lub teb chaws thiab tau qhia tias muaj ntau tus tau cov meej mom cawm seej thiab ntau tus tau cov khoom plig xeev rau lawv cov kev tshaj lij muaj peev xwm tiv thaiv lawv lub teb chaws thiab tau ras los ua ib cov dab neeg rau nws haiv neeg. Ua ke no los kuj tau ua tsaug rau tej neeg los pab tej tub rog dav hlau kom ua tau lawv tej hauj lwm thiab tej teb chaw uas tau pab nws lub teb chaws.
1.3) Muaj kev cia siab tias tej xov xwm tshiab uas lub koom haum Australian Bureau of Statistics tseem yuav coj los qhia ntawd yuav zoo dua 2 cov kev cej luam dhau los uas tseem muaj cov consumer confidence rau lub caij uas kab theem paj nce siab tuaj thiab nyiaj poob nqe ntxiv no, ces thiaj ua rau muaj cov kev tsim vaj tse thiab cov kev pom zoo qev nyiaj rau tej neeg yuav vaj tse tsawg zog lawm vim tus kab theem paj nce siab tuaj lawm. Tau muaj tej xwm txheej no rau lub caij uas muaj Jim Chalmers uas yog tus nom tswj nyiaj txiaj rau tsoom fwv teb chaws, Danielle Wood uas yog tus coj ntawm lub chaw teeb txheeb Gratten Institute and Ross Garnaut uas yog ib tug kws paub zoo txog kev khwv nyiaj thiab lagluam (economist) yog cov neeg tseem ceeb yuav los hais lus txog tsoom fwv lub rooj sab laj 'hauj lwm thiab txuj ci -jobs and skills summit' ntawm Canberra rau hnub Thursday.
1.4) Tsoom fwv Albanese thawj co program hu ua Community Refugee Integration and Settlement Pilot (CRISP) tau tos tau 1500 tus neeg thoj nam tuaj rau Australia thiab pab kom lawv tej cuab yig muaj peev xwm nrhiav tau chaw nyob rau lawv tej neeg, qhia kom tej neeg thoj nam muaj peev xwm pib ua tau lub neej tshiab ntawm Australia, paub txog teb chaws Australia, paub txog cov kev kawm thiab paub txog tsoom fwv Australia tej kev pab cuam.
1.5) Amy McMahon uas yog ib tug nom kis xeev qes (Member of Representative -MP) ntawm pab nom Greens tau qhia rau hauv nws phau social media tias nws xav thov los tsim tsab cai yuav pab kom cheem tsis txhob sau tej nqe ntiav tsev lim tiam tom ntej no rau lub sij hawm 2 xyoos rau lub caij uas tam sim no tseem muaj cov teeb meem tsis muaj vaj tse txaus thiab pheej yig rau tej neeg muaj peev xwm ntiav tau nyob, thiab ua rau tej cuab yig ua hauj lwm yuav tau pw tsev ntaub kaus thiab pw hauv lawv tej tsheb.
1.6) Kev sib tw:
1.6.1) Australian Footbal League Women (AFLW) - Essendon tau sib tw yeej Harthorn uas yog pab uas tau los koom cov kev sib tw AFLW thawj zaug 26 points lawm.
1.6.2) Cov kev sib tw Rugby Championship - Australia pab Wallabies tau sib tw yeej teb chaws South Africa pab Springbok 25-17 thaum sib tw ntawm Adelaide Oval.
1) Txhua leej txhua tus ua hauj lwm khwv tau nyiaj yuav tsum tau lodge tax return. Txheeb tau ntawm lub vas sab no.
account. Thiab yog tias koj xav txheeb tias seb tej neeg pab koj thov se rov qab puas yog cov neeg muaj cai lodge tax return tau ntawm Tax Practitioner Board.
li koj tej tw ntawv yuav khoom thiab twj siv rau koj txoj hauj lwm li daim group certificate, invoices, receipts cia 5 lub xyoos.
tau.
5) Koj muaj sij hawm mus thov tau se los yog xa se rov qab lig kawg nkaus txog hnub tim 31 lub kaum hli ntuj xwb. Yog tias koj tsis lodge tax return rau lub caij no ces tej zaum koj yuav raug nplua thiab raug tsub paj ntxiv thaum koj mus thov se nrog tsoom fwv teb chaws lub tuam chav sau se (The Australian Tax Office - AT)).
Ua ntej kojyuav thov se ntawm Australia lub tuam chav sau se (Australian Tax Office - ATO), koj yuav tsum tau muaj qee yam li teev hauv qab no ua ntej tso:
2) Muaj 2 yam caij rau koj thov se li txuas ntxiv no:
2.1) Yog koj thov rau ntiag tug ces muaj sij hawm txog tim 31 lub 10 hli ntuj.
2.2) Hos yog tias koj siv cov tax agent thov se rau koj ces koj muaj sij hawm txog tim 15 lub 5 hlis ntuj ntawm xyoo tshiab ntawd mus thov se.
3) Tag nrho txhua leej txhua tus uas ua hauj lwm khwv tau nyiaj lawm yuav tsum tau lodge tax return nrog ATO thaum xaus financial year txhua xyoo tsis hais neeg Australia los yog neeg txawv teb chaws uas muaj cai ua hauj lwm raug cai. Tsuas yog tias ntshe koj ho yog cov neeg khwv tau nyiaj tsawg dua 18,200 rov qab los hauv no, yog cov neeg so noj nyiaj laus (pensioners) los yog so tsis ua hauj lwm (retirees) los yog tej neeg tau cov benefits ntawm tsoom fwv xwb thiaj tsis tau them se. Tab sis yog khwv tau tshaj 18,200 rov sauv lawm ces yuav tau them se thiab lodge tax return nrog ATO.
los yog siv cov tax agents pab lodge tax return tau rau koj. ATO thiaj xav taw qhia kom tej neeg tsiv teb tsaws chaw tuaj pib neeg tshiab ntawm teb chaws Australia siv cov tax agents pab lawv lodge tax return vim tej zaum yuav yog tej yam sib chab sib chaws heev rau lawv. Yog li yuav tau qhia tej bank account, peev txheej, tej vaj tse ua luam txawv teb chaws thiab yog koj tuaj nyob rau Australia tsis li ces tom qab yog ATO txheeb tau ces tej zaum koj yuav raug nplua los yog yuav raug txim. Vim tam sim no ntiaj teb tau siv cov digitalized tax system uas tsis muaj neeg zais npog los yog dag tau lwm tus ntxiv lawm.
5) Thov tau tej nqe yuav twj los yog ua ib yam dab tsi cuam tshuam txog txoj hauj lwm koj ua nkaus xwb tsis yog siv rau ntiag tug ua lwm yam, tab sis yuav tsum muaj records
los yog receipts qhia tau qhov tseeb thiab yuav tsum khaws cia 5 xyoo tsam ATO txheeb ces thiaj muaj pov thawj qhia tau rau lawv.
uas koj muaj peev xwm tswj koj tej se (tax thiab tej nyiaj super).
7) Yog koj siv ib chav ntawm koj tsev los ua chaw ua hauj lwm ntawm tsev ces tsuas pub siv ua lub chaw ua hauj lwm nkaus xwb tsis pub siv ua lwm yam.
8) Kev ua ntau txoj hauj lwm tej zaum koj yuav tau them se ntau ntxiv tab sis kuj txhais tsis tau tias koj yuav thov tau se ntau rov qab thiab. ATO thiaj xav kom yog koj ua ntau txoj hauj lwm ces kav tsij npaj nyiaj me ntsis tseg tsam ho tau them se rau ATO vim tej zaum koj them se tsis txaus thiab. Txawm li cas los koj kuj muaj peev xwm claim tau ntau yam cuam tshuam txog koj tej hauj lwm thiab.
9) Koj muaj cai thov tau nqe roj siv tsheb mus ua ntau txoj hauj lwm los yog thov thov tau tej nyiaj yuav khaub ncaws, khaus, tsom iav, hnab looj tes thiab twj pab koj tau txais kev nyab xeeb los yog pab kom koj ua koj tej hauj lwm.
10) ATO xav kom tej neeg tuaj pib neej tshiab ntawm Australia xub siv tax agents pab thov se tso, yog tom qab paub thiab nkag siab zoo txog cov kev thov se lawm yus mam li mus thov se online hauv ATO los tau.
Lub caij uas America tus President Joe Biden tau los qhia txog nws tej tswv yim yuav zam USD 10,000 nuj nqe nyiaj txiaj rau ntau million tus neeg America uas qev siv kawm ntawv uas yog cov neeg khwv tau nyiaj nrab thiab tej cuab yig ua hauj lwm ntawd tau muaj Professor Bruce Chapman hais tias kom tsis txhob siv lub tswv yim li America siv ntawm teb chaws Australia, vim tej zaum yuav ua rau tsoom fwv poob nyiaj puag xyoo (budge) txog li ntawm 4 los 5 billion Australian dollars ces tej zaum yuav tsim tsis tau cov kev pab cuam li peb siv tam sim no los yog yuav ua rau tej zaum yuav nce se ntau ntxiv. Txawm li cas los tej koom haum sawv cev rau tej tub kawm qib siab hais tias tej tub kawm txom nyem heev thiab xav kom txo tej nqe ntiav kawm qeb siab kom tsawg.
Mloog tau SBSHmong, rau hnub zwj Teeb (Thursday) thaum 6 pm AEDT thiab hnub zwj Hnub (Sunday) thaum 11 am AEDT los yog koom tau ntxiv ntawm Facebook, Google podcasts, Spotify, thiab Apple podcasts los yog download SBS Radio App thiab SBS Hmong podfollow kom koj mloog tau SBS Hmong.