Cov kev taw qhia txog kev siv sunscreen ntawm Australia

Australia Explained: Sunscreen

Sunscreen is a vital part of our sun protection toolbox. Credit: LOUISE BEAUMONT/Getty Images

Australia yeej yog lub teb chaws muaj tshav ntuj kub heev. Ces sunscreen thiaj yog ib co tswv yim pab pov puag peb kom tsis txhob raug hnub kub. Peb tau mus nug peb tug kws tshawb fawb (Scientists) txog qhov tseeb ntawm tej sunscreen, tej lus cuav tsis muaj tseeg txog sunscreen thiab cov xaiv kom tau tej sunscreen yog cov siv tau zoo tiag tiag coj los siv.


Ntsiab lus tseem ceeb:
  • Cov kev siv sunscreen nrog lwm yam tswv yim coj los pab kom tsis txhob raug tshav ntuj kub yog ib co txheej txheem uas yuav tsum tau ua ntawm teb chaws Australia.
  • Sunscreens yeej yog tej tshuaj pleev tawv nqaij uas txheeb tau meej tseeb lawm tias muaj peev xwm pov puag peb kom tsis txhob raug cov ultraviolet ray (UVA, UVB) ziab.
  • Yeej tseem tsis tau lig rau koj pib los siv cov sunscreen, tab sis cov kev ua tib zoo xyuas kom siv tau raug raws li tej xub ke tsim nyog siv yog tej yam tseem ceeb heev.
  • Tej kws yeej taw qhia kom siv tej sunscreen uas muaj cov SPF 30+ los yog SPF 50+ broad-spectrum, water-resistant sunscreen uas TGA tso cai pom zoo siv.

Mloog tau SBS Hmong ntawm no.

Australia yeej yog ntiaj teb ib lub nroog uas muaj neeg mob ''cancer tawv nqaij'' ntau tshaj plaws.

Yuav laug txhua nrho cov mob cancer tawv nqaij ntawm Australia ces tos mob los yog tim pheej raug cov sab hnub ultraviolet ray (UV) ziab/kub ntau dhau heev lawm, uas yog ib co sab hnub uas ua rau yus tej tawv nqaij kub hnyiab thiab yus tej tawv nqaij puas rau ib lub caij ntev tuaj.

Muaj neeg mob cancer tawv nqaij los yog hom cancer tawv nqaij hu ua melanomas ntau npaum li cas ntawm teb chaws Australia?

"Ob tug ntawm peb tug neeg Australia ces yeej yuav mob cancer tawv nqaij ib zaug twg ntawm lawv lub neej," raws li Linda Martin hais.

Nws kuj yog ib tug kws kho me nyuam yaus tej tawv nqaij ntawm Sydney Children's Hospital, yog tus Board Advisor rau Melanoma Institute Australia thiab kuj yog tus coj tswj lub tuam chav Dermatology ntawm tsev kawm qib siab (University of New South Wales - UNSW).

Yog hais txog hom kab mob cancer tawv nqaij melanoma lawm ces yuav muaj cib fim mob tau tus mob no ntawm ib tug ntawm kaum tsib tug twg rau tej me nyuam tug thiab me nyuam ntxhais.

Txhais tias txhua txhua chav ntawm tej me nyuam yaus uas tab tom pib kawm tsev kawm qeb pib (kindergarten) xyoo no, ces ob feem peb yuav mob cancer tawv nqaij thaum lawv loj tuaj, thiab yuav muaj ib tug los yog ob tug me nyuam ntawm ib chav twg yog cov yuav mob hom cancer tawv nqaij melanoma.
Dr. Linda Martin
Australia Explained: Sunscreen
Melanoma yog ib hom kab mob cancer tawv nqaij uas mob hnyav tshaj plaws. Credit: LordHenriVoton/Getty Images

Kuv muaj peev xwm ua tau dab tsi pov puag kom tsis txhob mob cancer tawv nqaij?

Tab sis kuj muaj xov xzoo thiab uas yog peb muaj peev xwm tswj peb tej cwj pwm kom pob puag tau peb kom tsis txhob raug tshav ntuj kub thiab.

Dr Martin hais tias cov kev kub siab xyuas kom peb tsis txhob tau nyob nraum zoov ntev, thiab xaiv tias peb tawm sab nraum zoov rau lub caij muaj cov UV tsawg yog tej yam yuav pov puag tau peb thiab.

Yeej muaj tej neeg coob heev uas tau loj hlob ntawm teb chaws Australia rau lub caij xyoo 1980s ntawd yeej swm zoo nrog sob lus ''Slip, Slop, Slap'', uas yog ib sob lus uas tau muab hloov kho los siv ua 5 co txheej txheem tam sim no raws li tej pov thawj qhia tau tias yuav tau txais kev nyab xeeb kom tsis txhob raug tshav ntuj kub:

  • Slip on sun-protective clothing (Hnav tej ris tsho ceg ntev npab ntev pov puag yus kom tsis txhob raug tshav ntuj kub).
  • Slop on SPF 30 or above, broad-spectrum, water-resistant sunscreen (Pleev cov sunscreen muaj cov Sun Protection Factor - SPS 30 los yog siab tshaj ntawd, thiab siv cov tiv thaiv tau ob hom ultraviolet radiation (UVA, UVB), thiab siv cov sunscreen uas thaum ntub dej los yog tawm fws kom tsis txhob yaj, tsis txhob raug ntxuav tawm) thaum ua luam dej los yog ua exercise nraum zoov.
  • Slap on a broad-brimmed hat (Ntoo koos mom uas muaj cov tis koos mom dav).
  • Seek shade (Nrhiav chaw muaj duab ntxoov ntxoo nkaum).
  • Slide on sunglasses (Ntoo tsom iav dub).
Slip slop slap.png
Sob lus Slip, Slop, Slap, Seek thiab Slide uas lub koom haum Cancer Council of Australia taw qhia kom tej neeg ntawm teb chaws Australia ua pov puag yus tus kheej kom tsis txhob raug ntshav ntuj kub. Credit: healthdirect.gov.au

Sunscreen puas muaj peev xwm pov puag kuv kom tsis txhob mob cancer tawv nqaij?

Sunscreen tsuas yog ib yam twj ntawm ntau yam uas siv coj los pov puag kom tshav ntuj tsis txhob kub peb xwb.

Tab sis cov xub ke siv kuj yog tej yam tseem ceeb heev, li Australia tej kws teeb txheeb yeej tau qhia los ntev lawm tias yog ib co siv tau zoo heev los pab tiv thaiv kom peb tsis txhob mob cancer tawv nqaij.

Dr Martin thiaj teev txog cov kev teeb txheeb tseem ceeb hu ua ‘Nambour Trial’, uas yog ib co kev teeb txheeb txog cov kev siv sunscreen txhua hnub seb puas muaj peev xwm pab kom muaj cib fim mob cancer tawv nqaij tsawg.

"Tom qab tau 10 lub xyoo uas tau ua cov kev teeb txheeb uas tau taug tej neeg Australia rau lub caij ntawd, ces kuj pom tias tej neeg uas siv cov sunscreen txhua hnub muaj cib fim mob cancer tawv nqaij melanoma ib nrab xwb."

"Qhia tau tias cov kev siv sunscreen siv tau hauj lwm tiag, thiab pab tiv thaiv kom tsis txhob mob cancer tawv nqaij hu ua melanoma, thiab txawm tias yus twb muaj hnoob nyoog 50 xyoo lawm es mam li pib los siv sunscreen txhua hnub los yeej tseem tsis tau lig,'' raws li Dr Martin hais.

Australia Explained: Sunscreen
Siv sunscreen pleev thoob plaws yus ib ce uas yus tsis muaj peev xwm yuav tiv thaiv kom tshav ntuj tsis txhob kub nrog lwm cov tswv yim pab kom yus txhob raug tshav ntuj kub thiaj yuav pab kom yus tau txais kev nyab xeeb. Credit: Darren Robb/Getty Images

SPF yog dab tsi?

Txhuas txhua hom tshuaj sunscreen yeej muaj cov zauv Sun Protection Factor (SPF) sau qhia rau ntawm lub raj tshuaj ntawd.

Yog hom sunscreen ntawd muaj cov SPF ntau npaum li cas, ces yuav pov puag yus tau ntev npaum li ntawd.

Therapeutic Goods Administration (TGA) uas yog Australia lub koom haum uas tswj tej cai tso cai pub siv tej sunscreen yeej hais tias tsis hais ib hom sunscreen twg yog muaj cov SPF sib tshaj 30 (SPF 30+) rov sauv lawm ces yeej yog ib co 'pov puag tau yus zoo heev lawm'.

Thiab txij tim 1 lub 8 hli ntuj xyoo 2024 As of 1 August 2024 los ces lub koom haum Cancer Council yeej taw qhia kom zej tsoom yuav cov sunscreen muaj cov SPF 50+ uas yog cov muaj cov SPF siab tshaj plaws muag ntawm tej kiab khw.

Kuv ho yuav siv sunscreen li cas thiaj siv raug raws li qhov tsim nyog siv tiag tiag?

Yog xav kom siv tau sunscreen tau txais txiaj ntsim rau yus tiag tiag, ces yus yuav tsum tau siv kom raug raws li tej xub ke tsim nyog siv raws li Scientia Associate Professor Anna Wang uas yog tus physical chemist ntawm UNSW tshab txhais.

Cov kev rov qab pleev sunscreen tom qab txhua txhua ob teev uas tau xub pleev ua ntej thiab pleev kom txaus, thiab pleev tag rau yus tej tawv nqaij thiab tos li 20 ntiag tig ua ntej yus tawm mus rau sab nraum zoo, tag nrho tej no yog tej yam tseem ceeb heev.
Dr Anna Wang

Txawm yog kiag cov sunscreen uas pleev rau lawv tsis yaj los yog tsis raug dej ntxuav tawm thaum kov dej/tawm hw los yeej tseem yuav tau rov qab pleev ntxiv rau txhua txhua ob teev tom qab yus xub tau pleev thiab tom qab yus mus ua luam dej los, yus tawm hws los sis yog yus siv tej phuam da dej los so yus lawm.

Ces thiaj xav kom yus siv cov sunscreen ntau txog li ntawm 5 millilitres (txog li ntawm ib diav teaspoon) ib zaug twg coj los pleev rau ib thaj chaw twg ntawm yus lub cev uas yuav raug lub hnub kub.

Tsim nyog kuv yuav tau nrhiav dab tsi thaum xaiv sunscreen siv?

Yeej muaj ob yam ultraviolet radiation uas yuav ua rau yus tej tawv nqaij kub hnyiab thiab puas li UVA thiab UVB.

Dr Wang hais tias ob hom UV no yeej tau cuam tshuam nrog cov kev mob cancer tawv nqaij, yog li ntawd thaum yuav sunscreen siv ua tib zoo xyuas kom hom sunscreen ntawd tiv thaiv tau ob hom ultraviolet radiation no tib si.

Thaum muaj lo us 'broad-spectrum' sau rau ntawm lub sunscreens ntawd ces txhais tau tias yuav pab tiv thaiv tau hom UVA thiab UVB tib si. UVB ces yog cov sab hnub yuav ua rau yus daim tawv nqaij kub hnyiab, hos UVA ces cov yuav ua rau yus tej DNA ntawm yus tej tawv nqaij puas uas muaj peev xwm ua rau yus mob tau cancer tawv nqaij.
Dr Anna Wang
Australia Explained: Sunscreen
Tej sunscreen uas pleev lawm tsis yaj/tsis raug dej ntxuav tawm yooj yim yog ib co yuav tsum tau siv thaum yus mus ua luam dej los yog ua exercise sab nraum zoov. Credit: MesquitaFMS/Getty Images

Tsis tas li ntawd los hom sunscreen yus siv ntawd tsim nyog yog cov uas tau txais kev tso cai pom zoo siv ntawm TGA coj los siv thiab.

"Yog tias koj khaws ib lub sunscreen ntawm ib lub khw supermarket los yog ntawm ib lub chaw muag tshuaj coj los saib, ces koj yeej yuav pom nyob rau hauv qab ntawm lub tshuaj ntawd sau lo lus AUST-L thiab ib co zauv ntau tus rau," raws li Ian Musgrave uas yog ib tug molecular pharmacologist thiab toxicologist ntawm University of Adelaide tshab txhais.

Puas tsim nyog kuv txhawj tias tsam tsis tau Vitamin D txaus thaum siv sunscreen?

Dr Musgrave hais tias ntawm Australia no ces, yeej muaj ib co kev txhawj xeeb tias tsam cov kev siv sunscreen pov puag yus no yuav ua rau yus tsis tau vitamin D txaus rau yus.

"Vim peb yeej tau tej ultraviolet radiation no ntau heev, ces peb lub cev yeej tsim tau tej vitamin D txaus thaum peb tawm mus rau sab nraum zoov es raug tshav ntuj kub me ntsis ntawd lawm.''

Cov kev siv tej tshuaj sunscreen pab kom peb tsis txhob raug tshav ntuj kub thiab tsis txhob mob cancer yeej yuav tsis muaj peev xwm cheem kom peb tsis tau cov ultraviolet ray txaus pab tsim vitamin D rau peb.
Dr Ian Musgrave

Qhov tseeb ntawm tej khoom siv coj los tsim sunscreen thiab tej sunscreen uas yus ua yus siv (Do It Yourself - DIY)?

Tej sunscreen uas TGA tau tso cai siv yeej muaj tej khoom ntau yam uas siv coj los ua uas yeej tau raug txheeb los ntev lawm tias siv lawm tau txais kev nyab xeeb.

Tag nrho tej sunscreen ces yeej tau siv tej taug tshuaj (chemicals) los ua suav tej hu ua 'mineral-only' nrog thiab.

Ces ob co sunscreen uas muaj cov 'minerals' thiab 'chemicals' xyaw ntawd yeej yog cov uas siv tau txais kev nyab xeeb thiab yeej siv tau zoo; tab sis nyias kuj siv raws nyias cov hom phiaj sib txawv xwb.

"Yog tias ua tib zoo siv kom raug raws li qhov tsim nyog siv, ces ob hom sunscreens no yeej siv tau zoo tib yam,'' raws li Dr Musgrave tshab txhais.

"Physical/mineral sunscreens ces yeej muaj tej minerals li zinc oxide uas ntsais cov UV thim tawm ntawm yus tej tawv nqaij, thiab cov chemical sunscreens uas muaj tej organic chemicals ces yog cov nqus cov UV."

Australia Explained: Sunscreen
Cosmetic products (tej khoom pleev tawv nqaij kom zoo nkauj) tej zaum kuj yuav muaj cov Sun Protection Factor (SPF) thiab, tab sis yeej txawv tej sunscreens uas Theurapeutic Goods Administration (TGA) tso cai pom zoo siv, vim tej tshuaj no yeej pov puag yus tsis txaus raws li qhov tsim nyog. Credit: Lajst/Getty Images

Tej sunscreen technology yeej yog ib co uas tsis muaj peev xwm yuav qog ua tau yog tias yus ua yus cov sunscreen ntawm tsev siv, yog li ntawd thiaj xav kom tsuas siv tej twb ua tau thiab muaj muag ntawm tej kiab khw xwb.

Dr Wang ntawm UNSW hais tias "Tej neeg yeej tsis tshua kub siab txog tias tej sunscreen yog ib co uas siv tej technology zoo npaum li cas los ua. Tej neeg uas tsim sunscreen yeej tau siv sij hawm ntau caumx yoo los tsim tej qauv tshuaj mas thiaj tsim tau cov sunscreens uas siv lawm tsis nplaum thiab pov puag tau peb zoo."

Tab sis qhov kawg uas xav kom koj paub ces yog qhov tias txawm hom sunscreen ntawd yog ib hom kim dua los yeej txhais tsis tau tias yuav yog hom uas zoo dua cov pheej yig thiab.

Dr Wang thiaj hai tias qhov zoo tshaj plaws ces kom xaiv hom sunscreen uas yus xav siv dua thiab siv tas mus li thiab siv kom raug raws li tej xub ke tsim nyog siv.

Lus tim tsum:

Zaj xov xwm no tsuas yog coj los qhia ua kev paub raws seem dav dav xwb. Yog koj xav tau ib co kev taw qhia kom siv tau haum raws li koj ntiaj tug tej xwm txheej lawm ces xav taw qhia kom koj mus ntsib ib tug kws kho mob muaj ntaub ntawv tso cai ua tau cov hauj lwm no thiaj yuav pab tau koj.

Subcribe los yog caum mloog tej xov xwm kaw ua suab Australia Explained kom paub txog ntau yam xov xwm tseem ceeb thiab tej lus taw qhia koj koj pib tau lub neej tshiab ntawm teb chaws Australia.

Yog tias koj muaj ib co lus nug dab tsi los yog muaj ib co tswv yim dab tsi? Ces xa email rau peb rau ntawm australiaexplained@sbs.com.au

Mloog tau xov xwm tshiab ntawm SBS Hmongdownload SBS Adio app thiab caum SBS Hmong Facebook page.


Share

Follow SBS Hmong

Download our apps

Listen to our podcasts

Get the latest with our exclusive in-language podcasts on your favourite podcast apps.

Watch on SBS

SBS World News

Take a global view with Australia's most comprehensive world news service

Watch now