Lakuna edukasaun ba ema indíjena Austrália no dalan ba oin

Australia Explained - Indigenous Education

Edukasaun ne'ebé lidera husi ema nasaun dahuluk ka rai-nain sira haree ba envolvimentu kultura nian, ida ne'e fo rezultadu no dalan ne'ebé forte liu ba foin-sa'e rai-nain sira. Credit: courtneyk/Getty Images

Edukasaun hanesan dalan ida ba oportunidade, maibé ba tempu naruk, estudante indíjena sira iha Austrália hasoru barreira ba susesu. Enkuantu dezafiu sira sei iha, mudansa pozitivu akontese daudaun. Iha epizódiu ida-ne'e ita sei rona hosi peritu edukasaun indíjena nian no estudante sira kona-ba saida maka funsiona, tansá maka edukasaun kulturál importante no oinsá koñesimentu indíjena no husi rai liur/osidental bele lao hamutuk hodi fó benefísiu ba estudante sira hotu-hotu.


Pontu Chave sira:
  • Rezultadu lakuna edukasaun entre estudante Indíjena no la'ós Indíjena sira hatudu numeru ne’ebe ki'ik liu iha tinan hirak liuba, maibé sei iha nafatin obstaklu.
  • Peritu balu fiar katak hakuak inisiativa edukasaun kulturál no lidera hosi Nasaun dahuluk sira sei hadi'a rezultadu edukasaun ba labarik hotu-hotu.
  • Estudante graduadu ida hosi Tinan 12 fó kréditu ba nia profesór nia apoiu no ligasaun ho nia kultura, tanba ida ne’e fo marku diak tebs ba nia akadémiku.
Molok kolonizasaun Europeia tama iha Australia, kultura ema nasaun dahuluk sira iha ona sistema edukasaun ne'ebé riku—edukasaun ne'ebé iha ligasaun klean ho rai, koñesimentu, no komunidade. Tradisaun sira-ne'e kontinua oferese hanoin sira ne'ebé iha valór to'o ohin loron..

Maibé, dezigualdade iha rezultadu edukasaun nian eziste nafatin. Estudante indíjena sira nia atendementa iha eskola sei kiik, nune’e mos sira nia abilidade ba hakerek no le’e no reprezentasaun iha nivel eskola as hanesan universitairu mos sei kiik. Ida-ne'e tanba fatór istóriku no kontinua diskriminasaun, falta edukasaun ne;ebe kulturalmente inkluzivu, no desvantajen sosioekonómiku.

Importante atu rekoñese istória diskriminasaun nian ne'ebé labarik indíjena sira hasoru, bainhira diskute oinsá atu taka lakuna edukasaun nian, hateten husi Sharon Davis, ema Bardi no Kija, hanesan EO hosi Korporasaun Edukasaun Nasionál Aboríjene no Ilha Torres Estraitu sira (NATSIEC).

“Lejislasaun no polítika sira serbisu ona ho esplísitu atu mantén labarik Aboríjene sira sai hosi eskola dezde inísiu".

Davis hatudu ba relatóriu ida foin lalais ne'e ne'ebé fó sai hosi Koligasaun Nasionál ba Edukasaun ba Foin-sa'e Indíjena sira.

“Ida-ne'e destaka polítika sira hanesan polítika eskluzaun tuir ezijénsia ne'ebé maka introdús iha inísiu sékulu XX... ne'ebé família sira ne'ebé la'ós indíjena bele ezije atu hasai labarik aboríjene sira hosi sala-de-aula sira.” 
Sharon Davis.jpeg
Sharon Davis, CEO husi NATSIEC Source: Supplied / Sharon Davis
Iha 2008, governu Australia husu deskulpa formál ida ba ema Australianu Indíjena sira liga-ba tratamentu aat ne'ebé sira hasoru, liuliu hasai labarik sira ho forsa hosi sira nia família, komunidade, no nasaun.

Hanesan parte ida husi deskulpa ida-ne'e, promesa ida halo atu taka lakuna entre Australianu Indíjena no la'ós Indíjena sira iha área oioin moris nian, inkluido mos iha setor edukasaun.

Objetivu xave ida hosi saida maka agora sai hanesan Akordu Nasionál kona-ba Taka Lakuna maka reforma maneira serbisu governu nian ho ema ka komunidade nasaun dahuluk sira, hodi ultrapasa dezigualdade ne'ebé maka sira hasoru.

Davis hatete "Ami hatene katak organizasaun sira ne'ebé kontrola hosi komunidade Aboríjene sira hanesan dalan ne'ebé sustentável liu atu hatán ba nesesidade sira hosi komunidade hasoru".

"Bainhira ami-nia ema sira lidera edukasaun, ami haree envolvimentu di'ak liu, rezultadu di'ak liu, no dalan sira ne'ebé forte liu ba ami-nia joven sira."

Edukasaun kulturál bele sai dalan ba oin?

Dr. Anthony McKnight hanesan ema Awabakal, Gameroi no Yuin, ne'ebé serbisu iha Sentru Indíjena Woolyungah Universidade Wollongong nian, gasta ona tinan barak hodi hanorin no halo peskiza oinsá atu inkorpora pedagojia ema rai nain ka ema Aboríjene nian iha kurríkulu, polítika no prátika.

Dr. McKnight fiar katak ita presiza enkuadra fali saida maka signifika husi taka lakuna iha edukasaun ba ema Indíjena sira.

Nia hatete katak inisiativa sira taka lakuna nian tipikamente ho objetivu atu lori estudante sira besik liu ba edukasaun osidentál nia rohan hosi espektru. "Maibé ida-ne'e husik hela lakuna boot ida ba sira nia sistema edukasaun rasik."

"Ba ha'u ida-ne'e tenke kona-ba labarik ka joven Aboríjene sira nia interese, no tau koñesimentu rua ne'e mai hamutuk iha klaran. Ami-nia estudante sira tenke iha abilidade atu bele moris iha sistema rua ne'e".
UOW INDIGENOUS LITERACY DAY
Dr. McKnight gasta ona tinan barak hodi hanorin no halo peskiza kona-ba oinsá atu inkorpora pedagojia Aboríjene nian iha kurríkulu, polítika no prátika. Source: Supplied / MichaelDavidGray
Dr McKnight fiar katak importante atu populariza prátika edukasaun sira ne'ebé halibur hamutuk sistema edukasaun osidentál no koñesimentu indíjena nian ba labarik ka joven sira atu aprende kona-ba rai ne'ebé sira hela ba no oinsá atu tau matan ba ida-ne'e.

"Koko atu tau matan la'ós de'it ba labarik Aboríjene sira, maibé labarik sira ne'ebé la'ós Aboríjene hodi tau matan ba rai ida-ne'e... Ida-ne'e maka entidade ne'ebé fornese buat hotu ne'ebé ami presiza no ami hotu la'o iha rai ne'ebé hanesan, hemu bee ne'ebé hanesan, dada iis iha anin ne'ebé hanesan."

Igualdade rezultadu edukasaun nian—mapa ida iha progresu

Tuir dadus ikus liu ne'ebé disponivel hosi Akordu Nasionál kona-ba Taka Lakuna, lakuna iha rezultadu edukasaun entre estudante Indíjena no la'ós Indíjena sira sai ki'ik liu iha tinan hirak liubá maibé sei iha nafatin.

Davis hatete "Porezemplu, numeru retensaun hosi estudante indíjena sira iha eskola sekundária agora daudaun iha pursentu 59 kompara ho estudante la'ós indíjena sira ne'ebé maka besik pursentu 85,"

“No bainhira ita haree lakuna iha rezultadu, ne'e hanesan reflesaun ida kona-ba oinsá edukasaun la konsege serve Aboríjene sira no Ilha Tores Estraitu Sira".
Retori Lane.png
Retori Lane (L) ho nia inan, Jenadel Lane. Source: Supplied / Retori Lane
Tinan kotuk, feto foin-sa'e Gamilaroi Retori Lane selebra nia kompletasaun HSC (High School Certificate) iha Dubbo Senior College.

Nia halo parte iha koorte boot liu hosi estudante indíjena sira ne'ebé maka kompleta eskola sekundaria iha tinan 12 iha New South Wales.

Sra. Lane hatete katak ambiente aprendizajen ida ne'ebé fó apoiu halo diferensa tebes ba joven rai nain sira.

Ninia rede apoiu inklui funsionáriu eskola nian, profesór indíjena sira no traballadór sira hosi Korporasaun Nasionál Desportu Aboríjene Austrália (NASCA), organizasaun ida ne'ebé hala'o programa sira iha NSW no Northern Territory hodi ajuda estudante indíjena sira liga ba kultura no hetan susesu iha eskola.

"Ha'u definitivamente hetan apoiu barak hosi liuliu funsionáriu sira hotu," nia hatete. "No mós traballadór NASCA nian. Sira mai, sira lori lisaun, sira sei ajuda ema to'o rohan. No depois profesór sira iha ne'ebá ajuda mos ho buat hotu."

Retori nia inan, Jenadel, hanesan Vise-Diretora iha Dubbo Senior College iha ne'ebé nia oan-feto gradua, nia hanesan ema dahuluk iha nia família ne'ebe maka ba universidade.

Nia fiar katak apoiu ne'ebé adapta no ambiente ida ne'ebé sensivel ba kultura, fó kbiit tebes ba estudante hotu-hotu atu hetan buat di'ak liu hosi sira nia edukasaun.

“Ha'u iha paixaun atu hetan labarik Aboríjene sira ne'ebé kompleta eskola sekundaria, tanba ida-ne'e hanesan buat uitoan ne'ebé ha'u bele kontribui ba ha'u nia maluk sira, razaun ne'e maka ha'u sai manorin-nain. "

No depois hein katak ida-ne'e sei loke dalan ba sira ba moris hafoin eskola." Retori sei estuda Lisensiatura iha Arte sira ho espesialidade iha estudu Indíjena sira.

"Koko atu tau ha'u-nia an iha pozisaun ida atu eduka labarik indíjena sira seluk ne'ebé lakon oportunidade liuhosi jerasaun sira. Nune'e hau espera katak hau bele ajuda halo parte iha prosesu atu hamoris fali kultura ne'ebe ami iha".

Subscribe to or follow the Australia Explained podcast for more valuable information and tips about settling into your new life in Australia.   

Do you have any questions or topic ideas? Send us an email to australiaexplained@sbs.com.au.

Share
Follow SBS Tetum

Download our apps
SBS Audio
SBS On Demand

Listen to our podcasts
Independent news and stories connecting you to life in Australia and Tetum-speaking Australians.
Ease into the English language and Australian culture. We make learning English convenient, fun and practical.
Get the latest with our exclusive in-language podcasts on your favourite podcast apps.

Watch on SBS
SBS World News

SBS World News

Take a global view with Australia's most comprehensive world news service