Saida maka programa "taka lakuna" iha Australia ba ema Indíjena sira?

Inan ida hamutuk ho nia oan halimar iha jardin

Família indíjena Austrália nian. Programa Taka Lakuna lansa iha 2008 hodi hamenus lakuna sira iha parte saúde no esperansa moris média entre ema Australianu Indíjena no la'ós Indíjena sira. Source: Moment RF / Attila Csaszar/Getty Images

Austrália iha esperansa moris ida ne'ebé aas liu iha mundu. Iha média, australianu sira moris to'o sira nia aniversáriu ba dala 83.Maibé ba povu Aboríjene no Torres Strait Islander sira, esperansa moris nian menus liu tinan ualu. Taka Lakuna maka akordu nasionál ida ne'ebé dezeña atu muda ida-ne'e. Hodi hadi'a saúde no moris-di'ak hosi Nasaun dahuluk sira, sira bele goza kualidade moris no oportunidade sira hanesan ho ema Australianu sira ne'ebé la'ós Indíjena.


Pontu chave sira
  • Closing the Gap lansa iha 2008 hodi rezolve dezigualdade sira saúde no esperansa moris nian ne'ebé maka ema Aboríjene sira no Torres Strait Islander sira hasoru.
  • Iha 2020 estratéjia ne'e hetan reforma atu nune'e foti desizaun bele fahe ho komunidade Aboríjene no Torres Strait Islander sira.
  • Progresu sira la hanesan, ho alvu lima iha dalan loos maibé área sira hanesan enkarselamentu no taxa suisídiu nian sai aat liután.
  • Alvu lima de'it hosi 19 maka agora daudun lao tuir planu.

Tinan dahuluk diskursu husu ba igualdade

Buat hotu hahú iha 2005, bainhira Profesór Katuas Aboríjene Tom Calma AO hato'o Relatóriu Justisa Sosiál ida ne'ebé maka importante. Iha ne'ebá, nia husu ba igualdade saúde nian ba ema Aboríjene no Illa Torres Estraitu sira iha jerasaun ida nia laran—tinan 25.

Ninia relatóriu hamosu apoiu públiku nian. Iha 2007, olímpiku australianu ida ne'ebe maka koñesidu tebes, Cathy Freeman no Ian Thorpe, hamutuk halo kampaña foun ida.

"Ami iha ne'e laos atu koalia kona-ba injustisa, maibe kona-ba saida maka ita bele halo hamutuk hodi ajuda no tulun malu," Cathy Freeman hatete iha lansamentu kampaña Close the Gap.
Stolen Generations Accept Apology From Kevin Rudd On Sorry Day
CANBERRA, AUSTRALIA - FEBRUARY 13: Primeiru-Ministru australianu Kevin Rudd hasoru malu ho Raymattja Marika hafoin hato'o deskulpa ida ba povu aboríjene sira tanba injustisa sira ne'ebé komete durante sékulu rua hosi asentamentu mutin sira iha Parlamentu australianu. Rudd nia deskulpa refere ba "tratamentu aat iha pasadu" ba ema aboríjene hotu-hotu, hodi destaka "Jerasaun sira ne'ebé mutin sira naok", labarik aboríjene rihun sanulu resin ne'ebé governu sira hasai hosi sira nia família entre tinan 1910 no inísiu dékada 1970, hodi koko atu asimila sira iha sosiedade mutin. (Photo by Andrew Sheargold/Getty Images) Credit: Andrew Sheargold/Getty Images

Estratéjia dahuluk ba programa Taka Lakuna hahu forma

Iha 2008, Primeiru Ministru Kevin Rudd halo estratéjia Taka Lakuna sai ofisiál. Iha tinan ne'e kedas nia hato'o Deskulpa Nasionál ba Jerasaun Na'ok sira.

Estratéjia orijinál Taka Lakuna nian foka ba área xave hitu—buat sira hanesan esperansa moris, mortalidade infantil, edukasaun no empregu. Esperansa maka atu haree melloria sira ne'ebé bele sukat iha tinan 10 nia laran.

Dezde ida ne'e, tinan-tinan, Primeiru-Ministru sira iha tempu ne'eba aprezenta relatóriu ne'ebe deskreve kona-ba programa nia lalaok. Iha 2019, durante nia mandatu nu'udar Primeiru-Ministru, Scott Morrison reflete kona-ba tinan sanulu resin rua hosi programa Taka Lakuna ne'e:

"Durante tinan sanulu resin rua, hau tur iha ne'e no rona kona-ba relatoriu kona-ba programa taka lakuna ne'e. Programa ida-ne'ebe nakonu esperansa, maibe mos ho frustrasaun no deziluzaun. Ida ne'e mos kona-ba intensaun di'ak no, planu ne'ebe mak diak no ho boa-fé. Maibé rezultadu balun seidauk di'ak. Ida-ne'e, infelizmente nafatin akontese...Ita perpetua maneira hanoin ida ne'ebé metin oinsa atu halo mudansa hamutuk ho ema rai nain ka Indíjena sira liuhosi prosesu ida-ne'e."
SCOTT MORRISON CLOSING THE GAP PRESS CONFERENCE
SCOTT MORRISON TAKA KONFERÉNSIA IMPRENSA BA PROGRAMA TAKA LAKUNA Credit: AAPIMAGE
This was more than a decade after the original strategy was launched. It was clear that things weren’t working, as only two of the original targets were on track, and the life expectancy gap was widening.

Estratéjia ne'e to'o iha pontu virajen ida

Estratéjia tenke muda. Ida-ne'e hetan reforma no hanaran fali Akordu Nasionál kona-ba Taka Lakuna, ho mudansa kompletu iha foku hosi solusaun sira ne'ebé lidera hosi governu ba parseria jenuínu sira ho komunidade Indíjena sira.

Koligasaun Peaks nian—grupu ida ho organizasaun sira ne'ebé kontrola hosi komunidade Aboríjene no Torres Strait Islander liu 80—forma atu ko-dezeña aprosimasaun foun.

Ida-ne'e ideia simples ida: polítika labele halo ba komunidade sira—tenke halo ho sira.

Akordu foun ne'e estabelese alvu espesífiku 19 ne'ebé sei atinji iha 2031. Hirak-ne'e inklui:
  • Labarik sira moris ho saudavel no forte
  • Estudante sira atinji sira nia potensiál aprendizajen tomak
  • Foin-sa'e uitoan de'it maka tama iha sistema justisa kriminál.
Ida-ne'e maka aprosimasaun ida ne'ebé luan liu, olístiku liu ne'ebé la'ós de'it foka ba saúde, maibé mós ba uma, justisa, kultura no partisipasaun ekonómika.
MALARNDIRRI MCCARTHY CLOSING THE GAP PRESSER
Konvokadór prinsipál hosi Koligasaun, Pat Turner ko'alia ba mídia durante konferénsia imprensa ida iha Parlamentu iha Canberra. Source: AAP / LUKAS COCH/AAPIMAGE

Entaun oinsá programa ne'e ninia lalaok ohin loron?

Kuaze jerasaun ida ona dezde Tom Calma nia apelu ba mudansa. Iha tempu ne'ebá, lakuna esperansa moris entre ema indíjena no la'ós indíjena australianu sira maka tinan 11. Ohin, besik tuku ualu. Maibé preokupante, tendénsia ne'e dala ida tan la'o ba diresaun ne'ebé sala.

Tuir relatóriu ikus liu hosi Komisaun Produtividade, iha progresu balun. Alvu sanulu-resin-ida hosi alvu 19 hetan ona melloria. Maibé lima de'it maka agora daudaun iha dalan loos.

Iha sinál sira ne'ebé enkoraja: bebé barak liu maka moris ho pezu ne'ebé saudavel, no joven barak liu maka remata Tinan 12 ka kualifikasaun ekivalente.

Maibé área balu, hanesan taxa suisídiu no enkarselamentu adultu, fila fali ba kotuk.

"Ita presiza kaer metin ida-ne'e," Pat Turner hosi Koligasaun Piku sira nian hatete.

"Ita tenki hamutuk no taka Lakuna ne'e liu [la'ós de'it] kona-ba estatístika, maibe kona-ba realidade moris nian no família sira ne'ebé forte no futuru ne'ebé nabilan liu. ida ne'e mos kona-ba asegura katak ita-nia oan sira sai boot ho saudavel no orgullu no iha ligasaun ho sira-nia kultura".

Subscribe or follow the Australia Explained podcast for more valuable information and tips about settling into your new life in Australia.   

Do you have any questions or topic ideas? Send us an email to australiaexplained@sbs.com.au 


Share
Follow SBS Tetum

Download our apps
SBS Audio
SBS On Demand

Listen to our podcasts
Independent news and stories connecting you to life in Australia and Tetum-speaking Australians.
Ease into the English language and Australian culture. We make learning English convenient, fun and practical.
Get the latest with our exclusive in-language podcasts on your favourite podcast apps.

Watch on SBS
SBS World News

SBS World News

Take a global view with Australia's most comprehensive world news service